Störiga grannar.
Inatt har jag haft världens fight med grannarna som har slagit rekordet i och vara störiga. Jag är ingen person som stör mig på allt och alla. Har aldrig under dom åren jag bott här behövt gå och säga till någon, bråkat eller skällt ut någon. Men nu fick jag min debut på det. Jag vet knappt vad dom höll på med men det lät hela tiden som om en stor boll ramla ner på golvet och studsade + att det dunkade i väggarna hela tiden. Dessutom hörde man massor av prat. Så när jag klockan var 2 på natten och jag inte hade lyckats somna än så var jag inte så glad. Så då stormade jag upp en trappa och bankade på dörren och skällde ut dom. Frågade dom om dom hade en häst därinne eftersom det lät så mycket. Det vart lugnt och tyst ett tag SEN 02:46 så började dom låta DUBBELT så mycket mer. Hade på musik i en hög volym så att Oliver vaknade och undrade vad som lät. Eftersom budskapet tydligen inte gick fram så fick jag ringa polisen. Gå ner och öppna porten åt dom. Efter deras besök där då var det äntligen tyst och då var klockan 4 på natten.
Det som förvånar mig är att jag verkar vara den enda som reagerade och gjorde nånting åt det. Jag kan inte vara den enda som hörde det. Men dom andra hade väl fullt upp och skriva lappar istället eller väntade ut tills någon annan gjorde något. Som det brukar vara ;-)
Det märker man ju t.ex på bussen. Att folk sitter och vrider på sig och väntar på att någon annan ska trycka på knappen. Haha :-) Det är ett fenomen jag kollat på mycket.
Jag tänker aldrig vara en sån iallafall som skriver sura lappar. Jag anser vill man säga något så säger man det direkt till personen. Så länge man vet vem det är. Men många väljer ju istället och skriva lappar i trappuppgången som någon river ner ändå när grannar stör. Folk är så rädda för konflikter.
BLÄÄÄ för LAPPAR när man har störiga grannar
